Trädgårdsmästare Emma Ljungberg

”Bra utemiljö är en jämställdhetsfråga”

Emma Ljungberg på Brisa designar hälsofrämjande utemiljöer med särskilt fokus på tillgänglighet och inkludering. Åt Emrahus har hon bland annat tagit fram utemiljön till ett barn- och ungdomsboende i Tyringe. Hon menar att vi behöver utmana våra föreställningar om vad som är en bra utemiljö. Hon understryker också att det är en ren jämställdhetsfråga att ha tillgång till en inkluderande och tillgänglig utemiljö i anslutning till sitt LSS-boende.

Vårt projekt i Tyringe där Emma tagit fram utemiljön.
Vårt projekt i Tyringe där Emma tagit fram utemiljön.

Hon menar att det finns en föreställning om vad en bra utemiljö är, men att det inte alltid stämmer överens med hur miljön används. Detta gäller i ännu högre utsträckning när man ritar utemiljöer som ska vara inkluderande även för personer med funktionsnedsättningar.

– Ett exempel är skolor, där asfalt dominerar och man ofta har städat bort det som barnen tycker är intressant att leka med, som buskar, löv och annat löst material. Däremot hittar vi ofta programmerade lekredskap med en massa uttänkta funktioner som är mer eller mindre lätta att förstå, vilket ställer krav på den som ska leka där. Utformningen av lekplatsen styr leken och utgår ofta från vuxnas idéer om säkerhet och hur barn leker.

Vi behöver tänka rumsligt

Emma menar att naturliga miljöer som inkluderar buskar, träd och stockar att klättra på eller gömma sig bakom ställer mindre krav på de som ska använda miljön.

Emma Ljungberg och Cecilia Karlsson på invigningen i Tyringe.

– Där får varje person som vistas i miljön tolkningsföreträde för hur olika element i miljön ska användas – det är inte någon annan som har bestämt hur miljön ska användas. Just för personer med funktionsnedsättningar kan det vara befriande.

Men den typen av mer naturliga miljöer kan i vissa fall störa våra föreställningar. Vi är så vana vid stora gräsytor och  välskötta rabatter. Vi måste fundera över vad som är viktigast, menar Emma. Särskilt när det kommer till utemiljöer som ska vara inkluderande.

– Jag tror att vi behöver tänka tillåtande och rumsligt – att utemiljön kring exempelvis ett LSS-boende behöver ha olika ytor för olika typer av behov och aktiviteter. Att det kanske finns en plats där det är okej att bara sitta ner och gräva med fingrarna i gruset. Och en plats för mer utåtriktade aktiviteter. Och hur man placerar dem i förhållande till platser tänkta för lugn och ensamma stunder. Sociala ytor, som till exempel en eldplats, behöver kunna tillgodose både den med stora sociala behov och den som kanske vill kunna delta men på egna villkor, lite på håll.

“Ofta finns det väldigt varierande behov hos olika individer som bor på ett LSS-boende. Det gör ju att miljön behöver vara så inkluderande som möjligt och täcka varierande behov.”
Bild för citat
Emma LjungbergTrädgårdsmästare

Kognitivt tillgängligt

När man jobbar med olika rum i utemiljön blir det viktigt att det blir kognitivt tillgängligt vad gäller orienterbarhet och intryck.

– Det är viktigt att tydliggöra gränser och hur man rör sig mellan olika ”rum”. Det kan man göra på många olika sätt genom naturliga avskärmningar såsom buskar eller stockar, noder eller riktmärken, men också med skiftande markmaterial. Det behöver vara tydliga avskärmningar men utan för många skarpa intryck – det kan störa istället för att stödja. Det är hela tiden en fin balans.

Det bästa är om utemiljöer kan designas för de som verkligen ska utnyttja dem – på ett LSS-boende vet man ju ofta vem som ska bo där, och inte helt sällan bor de boende kvar under en längre tid. Då blir det lättare att skapa en bra utemiljö.

– Ofta finns det väldigt varierande behov hos olika individer som bor på ett LSS-boende. Det gör ju att miljön behöver vara så flexibel och inkluderande som möjligt och möta varierande behov.

Vi mår bra av naturen

Forskning har visat att de med störst stödbehov ofta får mest hälsofrämjande effekter av att vistas ute i naturen. Det handlar bland annat om att stresshormonet kortisol sänks, vi får en naturligare dygnsrytm, bättre sömn och ett starkare immunförsvar.

– Mitt intresse för inkluderande utemiljöer föddes när jag såg hur bra min son mådde när vi var i skogen. Han har bl.a. IF och en NPF-diagnos och är aldrig still, men så fort vi är i naturen kan han sitta långa stunder och bara lyssna, titta och må bra. Han tankar lugn från naturen.

Närhet till utemiljö är viktig

Inom stadsbyggnad pratar man idag ofta om 3-30-300-regeln för grönska. Det betyder att varje bostad ska kunna se tre träd, varje stadsdel ska ha 30 % krontäckningsgrad för att hålla ett behagligt klimat, och alla ska ha 300 meter till ett grönområde.

– Det är en jättebra och tydlig riktlinje. Men! Det blir inte inkluderande när vi tänker på att det kan vara ett stort hinder för vissa personer på LSS-boende att ens gå ut. Då blir 300 meter ett stort hinder. Då måste grönytan finnas närmare – i anslutning till boendet. Därför borde det ställas krav på inkluderande och naturliga utemiljöer varje gång vi bygger ett LSS-boende.

Underhåll skrämmer. I onödan.

Emma menar att ett stort hinder handlar om att utemiljön ofta inte tas med i planeringen eller budgeten från början när kommuner eller vårdbolag börjar planera ett nytt boende. Ofta är man även rädd för underhåll. Inte sällan hamnar underhållet av utemiljön på personalen som redan har en hög arbetsbelastning.

– Natur-lika utemiljöer kräver mycket mindre underhåll än exempelvis de stora gräsytor vi ser i parkerna. Just gräs är en av de mest skötselintensiva ytorna i en stad. Kommunen borde kunna samordna underhållet för olika verksamheter – precis som man gör med skolor. Det handlar ju om prioriteringar.

Den biologiska mångfalden

Utöver de hälsofrämjande fördelarna för de boende menar Emma att naturliga grönytor även kan vara ett sätt att öka stadens biologiska mångfald.

– Fler städer anlägger redan naturlika planteringar och ängar för att öka den biologiska mångfalden. LSS-bostädernas utemiljöer skulle kunna bidra till detta. Dessutom ska vi inte underskatta den trivsel och hälsoeffekt det har på personalen att kunna vistas i en naturrik miljö under arbetstid.

Att utemiljö är en jämställdhetsfråga är självklart, menar Emma. Att ha tillgång till en bra utemiljö där du kan vistas på dina egna villkor borde vara en rättighet.

– Vi ställer mer och mer krav på och börjar förstå värdet av bra skolgårdar. Vi borde tänka likadant om LSS-bostäders utemiljöer. Det är minst lika viktigt, om inte viktigare, eftersom vissa av de boende i mindre utsträckning kan utnyttja andra grönområden. Dels på grund av avståndet och dels på grund av att offentliga parker inte alltid är så tillgängligt och inkluderande utformade.

Emma avslutar med att understryka att det är viktigt att ta tillvara på de resurser som redan finns på varje unik plats och utgå ifrån dem – alltifrån så kallat ogräs som schaktmassor. På så vis kan man skapa inkluderande utemiljöer som även är långsiktigt hållbara, med omtanke om såväl människa som miljö.

*” anger obligatoriska fält

Ladda ner

Vad skoj att du vill veta mer. Fyll i din email, så skickar vi dig en kopia / länk till vart du kan ladda ner filen/erna.

Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Boka ett digitalt möte

Är du en kommun eller vårdbolag som vill få en mer omfattande genomgång av klokheten i våra husmodeller så boka ett digitalt möte med en av våra boendeutvecklare. Ett digitalt möte tar ca 30-45 minuter.

Vad vill du veta mer om?

Din kontaktinformation

Jag kommer från:
Jag är särskilt intresserad av:
Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.