Mats Jansson är sakkunnig utredare på Autism- och Aspergerförbundet och Lena Nylander är läkare och specialist i allmän psykiatri samt ledande expert på autismområdet. Lena har också ett anhörigperspektiv. I boken ”I den bästa av världar” beskriver de vad som behövs för att ett gruppboende som riktar sig till vuxna med autism eller intellektuell funktionsnedsättning […]

Mats Jansson är sakkunnig utredare på Autism- och Aspergerförbundet och Lena Nylander är läkare och specialist i allmän psykiatri samt ledande expert på autismområdet. Lena har också ett anhörigperspektiv. I boken ”I den bästa av världar” beskriver de vad som behövs för att ett gruppboende som riktar sig till vuxna med autism eller intellektuell funktionsnedsättning ska fungera så bra som möjligt.

Det här är inte första gången Mats och Lena skriver tillsammans. För några år sen skrev de en längre folder om äldre personer med autism. Då märkte de att de hade många liknande tankar och idéer och att deras olika erfarenheter och kompetenser funkade väl ihop.

– Sen visade det sig att vi båda gick i boktankar. Vi ville förmedla den här samlade kunskapen. Målet med boken var att skapa något översiktligt och praktiskt för de som arbetar i eller ansvarar för gruppbostäder enligt LSS, säger Mats Jansson.

Tänker i grupper i stället för i individer

I boken beskriver Mats och Lena att många kommuner har svårt att beakta de boendes önskemål när de ska få en lägenhet i ett LSS-boende. Vissa säger rakt av att man får den lägenhet man blir tilldelad när det finns en ledig plats.

– Det är tyvärr många som inte riktigt förstår vilken hyperindividualistisk rättighetslag LSS egentligen är. Man tänker i grupper i stället för individer. I vissa mindre kommuner har man ibland inte mycket val, men har man den hållningen från start så ligger man fel till.

– Underskottet på LSS-boenden spelar förstås in här, men framför allt är det bristande planering och att man har fel inställning från början. Man tittar efter utmaningar i stället för lösningar.

Inga ursäkter för dålig planering

Det är inte ovanligt att kommuner säger att det är svårt eller rent av omöjligt att göra prognoser för hur behoven kring LSS-boenden kommer se ut på några års sikt. Det leder inte sällan till för få LSS-boenden samt att det blir svårt att placera individer i boenden som har rätt förutsättningar för att ta hand om dem.

– Men det går att planera, det handlar bara om ambitionsnivå. Man kan till exempel titta på flödet genom särskola och gymnasium, eller via barn- och ungdomshabiliteringen. I mindre kommuner kan det handla om så få personer att man kan följa dem individuellt.

Utformning och kompetens är båda viktiga

På frågan om boendets utformning eller personalens kompetens är det viktigaste för att de boende ska få det bra så vinner kompetens marginellt.

– Om man försöker ringa in hela gruppen – vilket man förstås helst inte ska göra – så blir det så. Men tittar vi på individer så ser det annorlunda ut. För vissa så är personalens kompetens det absolut viktigaste, men för andra spelar boendets utformning så stor roll att om boendet inte är anpassat efter deras behov så blir det inte bra hur kompetent personalen än är.

Information och kommunikation bland det viktigaste

Det finns flera faktorer som bidrar till ett välfungerande LSS-boende, menar Mats och Lena. Boendets utformning och personalens kompetens är som sagt av stor vikt, men även hur närvarande chefen är och hur väl kommunen planerar sina gruppbostäder. En av de viktigaste sakerna är dock information och kommunikation.

– Den röda tråden i alla gruppboenden vi har sett som inte funkar bra är en bristande kommunikation och informationsöverföring. Chefer och medarbetare måste tänka på vilken information de sitter på som de behöver dela med sig av till andra och hitta raka och konkreta sätt att göra det på. En bra dialog med företrädare och närstående kan ofta förebygga problem.

Inställningen till arbetet är också av stor vikt, betonar Mats och Lena.

– Det är så många verksamheter som fokuserar på att undvika fel och som fastnar i detaljer i stället för att se till helheten. Det är bättre att fokusera på vilka möjligheter som finns, på vad man kan göra rätt.

– Man kan dra en liknelse till fotboll. Ett fotbollslag som bara fokuserar på att försvara och på att inte göra fel vinner inte många matcher. Det blir dessutom väldigt tråkigt för både spelarna och publiken. Man måste våga och vilja tänka framåt.

Presskontakt

Mikaela Bjarve

Kommunikatör

mikaela@emrahus.se

072 - 968 39 99